Johanssonsisters

Jag skulle köpa julklappar till grannungarna Albin och Almida idag (dinosaurie och Kim Possible). Det kostade 108 kronor och då jag bara hade en hundring med mig frågade jag Nadja om hon hade 8 kronor.
- Jag tar det på kortet med mina andra grejer, sa hon.
Jag uppfattade det som att Nadja skulle betala hela så jag la hundringen i Nadjas ficka. Expediten log, Nadja betalade och vi önskade God jul.

"Siri?" Nadja kollade igenom kvittot.
"Ja."
"Varför la du hundringen i min ficka? Jag betalade ju bara 8 kronor extra"
"Men. Då betalade ju jag ingenting!!"
Jag hade alltså fått alltihop för 8 kronor.

Väl hemma berättade jag entusiastiskt för familjen om min ofattbara tur:
- Så jag fick allting praktiskt taget GRATIS!!!
- Men varför gick ni inte tillbaka med hundralappen? Det kanske gick på expeditens lön, sa pappa och tittade på mig med sina ärliga blå ögon.
- Jaa... Eh, alltså vi var nästan hemma. Annars hade jag såklart gått tillbaka med den direkt, förklarade jag snabbt.
Det var en lögn. I själva verket kutade vi över parkeringen till bilen och jag skrek:
- KÖR NADJA KÖR!!

Nu har jag dåligt samvete. Skamligt. Och dagen före julafton och allt.

Jag är ovärdig.
/S